narrowlines

Mössa, vantar, halsduk och en extra tröja under skinnjackan. Strumpbyxor. Vid Servett visade tavlan -0 grader. Hur kan det vara minus noll? Har alltid tänkt noll som neutralt. Något att utgå ifrån. Att bygga på och nu i senare matte även dra ifrån.

I vilket fall som helst så hjälpte inte mitt överdimensionerade klädlager på överkroppen när benen är nästintill oskyddade under tunna tunna strumpbyxor. Jag skulle tagit mina fin-uggs också men metereologen hade lovat fint väder fram på dagen. Det blev inte så. Vinter hälsade på idag. Kom och nöp mig i kinderna och jag hade nästan glömt hur det är, Hur Vinter är. Hur Vinter känns. Alltid så överraskande intensiv. Så övervädigande, omslutande, påtagligt kall. Det går för fort. För sju veckor sen var jag i soliga Grekland. För sju veckor svettades jag. Nu fryser jag, fast jag tilloch med har strumpor på mig. Golvvärme, vakna! 

Med Vinter kom helt plötsligt tid. Jag gör ingenting idag, igår och imorgon. Och jag gillar det inte. Med Vinter kommer tystnad. Plötsligt inser man att det är mysigare att kura ihop sig brevid sin älskade och bara gå i ide hela Vinters era. Mysigare än att umgås med andra.

Och vi som för tillfället inte älskar, vi får krama och älska en kudde istället.
 


Kanske är en promenad med Vinter lösningen på alla mina problem....

Untill when? 
Whenever
 <3