På andra sidan gränsen
Allra finaste, jag har alltid försvarat dig, saknat dig när du inte är här och alltid uppskattat tiden jag fått med dig, för jag vet att den alltid känns för kort. Jag vill inte säga att jag tröttnat på ditt sällskap men du börjar göra det jobbigt för mig. Du förblindar mig, kväver mig och gör mig försenad till mitt eget liv. Allt är bara du du du. Jag har alltid älskat dig vännen men detta är inte likt dig. Inte likt dig alls.
Du underbara, jag minns när bara själva åsynen av dig gjorde mig barnsligt lycklig och ljudet från dig när jag gick hem om kvällen sände rysningar av välbehag längs min ryggrad. Din karaktäristiska kyla gjorde mig varm och din närvaro gjorde min värld vacker.
Men som sagt käraste, nu har du nog gått lite för långt. Jag kan inte röra mig längre utan att se efter så att jag inte trampar på en öm tå, eller får en själv. Allt måste anpassas så att det fungerar och accepteras av dig. Nu ska vi spendera ännu ett lov tillsammans men efter det kanske vi ska ta en paus?
För hur mycket jag än älskar dig, min vackra, gnistrande snö, nu börjar din närvaro hos mig och på vägarna hota att försena mitt körkort...
Sista chansen
Är man vuxen när man inte längre är tonåring? Är det då man inte längre får mildare straff när man glömt något viktigt, eller när man gjort något riktigt dumt? Är det då man verkligen måste börja ta ansvar för sig själv och alla sina handlingar, föremål, kläder och krukväxter? Ska man börja pensionsspara och faktiskt hålla koll på hur man skattar, vem man ska rösta på i valet och att alla strumpor som hamnat i tvättmaskinen kommer ut igen?
Isåfall kommer jag bli en fruktansvärt dålig vuxen...
Från och med imorgon har jag bara ett år kvar att lära mig allt det där som vuxna kan. Att ta till mig kunskapen om regeringen, dammsugaren och ordval. Jag kan inte ens tvätta. Har aldrig sorterat och lagt i en tvätt i hela mitt liv. Endast ett år kvar av okunskap och dammtussar i hörnen. Hur ska jag kunna bli vuxen? Det finns så mycket jag funderar på, saker jag inte vet hur man gör...
Åt vilket håll ska man skrapa rutan på bilen när det är snö?
Vem har rätt av Mona och Freddie?
Skulle man kunna städa ett hus, laga mat och göra sig festfin på en enda dag?
Finns det verkligen inga spöken?
Hur vet man vilket håll som är norr och vilket som är söder?
Vart handlar man kläder när man är vuxen?
Vad är hippt och vad är klippt?
Får man ha knallrosa nagellack på jobbet?
Hur vet man att man verkligen kommer att älska sina barn?
Vilken dag kommer sopbilen?
och hur länge kan man egentligen spara en paprika?
Hur håller man en blomma vid liv i mer än en månad?
När vet man att man lyckats med sitt liv och vad gör man om man inte gjort det?
Men viktigaste av allt: Kommer man vara samma person när man är färdig som man var på vägen dit?
