Working Class Kind of Hero

Så som jag önskade förut. Hoppades, bad och trånade. Åtrådde ett arbete 40 timmar i veckan. Alla dagar utom två. Lika mycket älskar jag nu mina lediga stunder. Jag har hittat min balans, mitt Yin och Yang. Det går bra nu, jag har flyt. Skrev på avtal igår och nu är det på riktigt. Fick flytta tidsrapporten fån "Extra" och lägga den bakom fliken "Ordinarie". Fick en egen låda att lägga kläder och prylar i. En låda med mitt namn på, skrivet med grön penna. Nu ska jag bara följa den väg som jag lagt ut åt mig själv. Först körkort, sedan Australien. Hettan och den röda jorden känns så avlägsen nu när det blåser full storm här hemma.

Jag vet inte vad det är som gör att jag längtar dit. Vet bara att jag har älskat det landet sen jag var liten. Trots att jag aldrig varit där, allt jag vet har jag samlat på mig ur filmer och böcker, fängslar Australien mig på ett sätt som inget annat gjort förut. Bara jag kommer dit tror jag att jag förstår. Mina två rädslor är nu bara att jag inte ska komma iväg, och sedan om jag väl gör det fruktar jag att jag älskar det så mycket att jag aldrig kommer hem igen.

Untill then <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0